Jag står fortfarande kvar i chock. Sedan bryr mig inte efter en stund. Jag går upp och springer till stranden istället. Det är skönt att nudda kallt vatten som blir mellan efter en stund. Jag går in i vattnet och dobbar fötterna. Det är kallt men blir varmt efter en minut. Jag går längre in och går sedan tillbaks. 

Omar Perspektiv

Jag går till stranden. Jag och Amar ska spela in en scen till våran första musik video i stranden. Den heter What is makes you beautiful. Bara några på oss för grabbarna ska också få vara med, men defilmar nog också några scener där hemma.  Jag går till stranden och ser någon vid vattnet. Det verkar vara Elvira. Jag kollar en lång stund på henne. Hon verkar gilla vatten antar jag. Hon ser ut att njuta. Jag låtsas som om jag inte ser henne och går förbi.

Jag märker att hon märker mig. Hon kollar svagt på mig och sedan försöker hon rymma genom att gå längre ut. Då följer jag efter henne.

- Jag bits inte? :/ Säger jag och springer efter henne.

Fast hon svarar inte.

- Är du arg över något? Frågar jag.

- Nej, kan du lämna mig ifred! Säger hon går tillbaka till stranden.

- MEN VAD ÄR DET DÅ? Skriker jag och hon stannar. Hon går långsamt fram till mig.

Hon tar av sig halsbandet jag gav henne.

- Inget brorsan! Jag älskar dig. Säger hon ironiskt och tar tag i min hand och lägger halsbandet i min svättiga hand.

Sedan går hon därifrån. Jag stirrar en lång stund och kollar besviket ner på den kalla havsvattnet.

Elviras Perspektiv

Jag springer förbi poolen och in i sallongen. Jag svär tyst för mig själv och går raka vägen upp till mitt hotellrum. Då krokar jag med någon. Jag faller ner mot den hårda kalla marken. Killen säger :

- Förlåt! Oj i mean..I'm sorry! Säger han och tar tag i min hand och bär upp mig.

Jag småler och stirrar rakt in i hans vackra bruna ögon. Han ler.

- Det är lugnt jag kan svenska. Säger jag.

Jag ser att han pustar ut av lättnad.

- Härligt :D Säger han och skrattar lite.

- Ehm ännu en gång, sorry :D Säger han och skrattar.

- Det är lugnt ;) Säger jag och skrattar också.

- Ehm, jag är Liam. Säger han och räcker ut handen som jag tar emot.

- Jag är Elvira :) Säger jag ler.

- Trevligt att träffas. Ursäkta att jag haha du vet gick på dig :D Säger han och skrattar.

- Haha det är lugnt.

- Jag har litte brottom men kanske vi ses någon gång igen? Frågar han.

- Kanske vi gör det ;)

- Coolt, ses. Säger han och springer därifrån.

Jag ler lite för mig själv. Hjärtat dunkar snabbt. Känslan jag fick när jag och Omar möttes..

Jag struntar i Omar och springer till min dörr och ser ännu ett brev. Jag plockar upp brevet och läser.

Läget, sorry att jag inte kunde komma som planerat. Men se det positiva. Du kanske tror att ja är någon stalker eller pedofil. Men jag ber er att inte tro så! Jag är bara så facinerad av din skönhet och personlighet. Men vi kanske har möjlighet att ses imorgon. Tyvär är det inte värt att beskriva mitt utseende. Det får vänta ett tag. Men när du tror du vet vem detta kan vara skicka ett mejl till mig ''Anonymtförälskad@hotmail.com'' du får 3 chanser att gissa. Om du inte gissat rätt på de tre kanske du aldrig får veta vem jag är. Då tänker jag fortästta skriva och beundra <3

// VH

Jag suckar och fotar brevet. Sedan när jag kommer in går jag raka vägen in i köket och klipper den i småbitar. Sedan går jag till balkongen och släpper mini bitarna av brevet. Jag ser Omar, Liam och Amar där nere. Kunde det vara en av de?

Jag går till hallen och ser ett nytt brev! Jag plockar upp den och öppnar den snabbt för att se vad min hemliga ''beundrare'' är. Så här står det:

Godmorgon! Det är jag igen. Hoppas du sovit gott, har du fått ledtrådar från den senaste vem jag kanske kan vara?Iallafall så är det roligt att se dig! Du såg så söt ut när du låg och sov. Cool batman hoodie! Kommer du ner till poolen klockan sådär vid 12 kanske. Men ja, fint sjungit igår! Borde bli värdsstjärna. Men vi kanske hörs någon dag. // VH

Jag blir fört lite rädd när jag läser brevet. Hur vet min hemliga beundrare hur jag såg ut imorse? Och hur vet också den personen at jag har en batman hoodie? Pedofil-Stalker...men han verkar vara snäll. Vem kan det vara? Amar? Omar? Någon kille som följt efter mig i smyg? Jag fotar brevet och sen slänger jag det. Men jag ska försöka så gott jag kan för att få reda på han är. Men något säger att Amar och Omar spelar mig ett sprat!

Men klockan är halv 12 och då tar jag på mig badkläder. Sedan mjukis byxor och t-shirt över så att man inte märker att jag har simkläder under. Jag står på balkongen ingen kommer från sallongen. Bara småbarn inte ens Amar och Omar. 

Jag stannar där till 12 men ännu en är det ingen där. Då går jag ut. Jag öppnar dörren och springer mitt snabbaste ner till poolen. Redan 7 killar har hunnit komma! Hur ska jag veta vem han kan vara då. Jag låtsas som ingenting och går till en solstol. Jag låtsas sola så jag tar på mig solglasögon. Då plötsligt kommer en hand på min axel. Jag hoppar till lite men det är bara Omar, Han skrattar och sätter sig bredvid.

- Hej! Ledsen att jag skrämmde dig :D Säger han och skrattar.

- Det är lugnt. Säger jag och ler.

- Vad är det? Frågar jag.

- Äh, väntar på du vet..säger han.

- Men du ? vad heter hon? Frågar jag. Sha, hela denna händelsen har jag ännu en inte fått reda på vad hon heter.

- Hon heter Perrie. Säger Omar och ler lite smått.

- Jaha, jag bara undrade du vet. Säger jag och ler.

- Hon är inte så dålig som du tror. Hon visste till och med att jag var allärgisk mot fake guld och kokos.

Jag höjer ena ögonbrynet och är så förbannad just nu. Var jag tvungen att säga det eller?

- Jaha..Säer jag och ler.

Han nickar och pustar ut.

- Men vi ses väl? Säger han.

- Visst, ses. Säger jag och vinkar lite svagt.

Jag suckar och tar av mig mjukisen coh t-shirten och hoppat i det sköna vattnet och simmar lie för mig själv 200 meter. Jag tror inte det kan vara Omar han är för ''förälskad'' Pffh.. Jag går upp och sätter mig på kanten då kommer någon och puttar ner mig. Jag går snabbt upp och där står Perrie med en vansinig blick.

- Varför gjorde du så? Frågar jag och tar bort vattnet från ansiktet.

- SLUTA FÖRSÖKA FÅ OMAR ATT TYCKA OM DIG! Skriker hon.

- Va? Säger jag och är i chock.

- JA! Skriker hon och springer in till sallongen. Medans jag står kvar i vattnet och försöker få in det hon sa åt mig.

När jag kommer fram till min dörr ser jag en lapp vid brevlådskanten. Brevet har inte kommit igen och är nog oläst. Jag kollar på brevet och det står ''Till Elvira'' jag öppnar brevet. Det står:

Hej, du undrar nog vem jag är? efter varje brev finns det kanske några ledtrådat till vem jag igentligen kan vara. Jag har alltid beundrat dig. Du är underbar, vacker, trevlig och ja helt underbar. Jag minns när jag såg dig för första gången. Dit söta leende. Din söta smile tröja..Har du någon ide på vem detta kan vara.

//VH

Jag höjer upp ena av mitt ena ögonbryn och är helt chockad. Vem är Vh? Jag öppnar dörren och sätter mig ner på min säng. Jag kollar ut genom balkongen. Solen börjar skina. Och fler barn börjar gå ut till poolen och bada. Jag ser hon tjejen och Omar. Jag går då ut mot balkongen. Hon tar tag i hans hand och drar han till en solstol. Hon går sen in igen. Han ser uttråkad ut men ser mig då plötsligt. Han vinkar och jag vinkar tillbaka. Sedan går jag in igen. Jag tar på mig en vit och gul tröja med ränder. Jag går sedan ner till stranden Omar var inte där så jag bara springer förbi för jag har en hemlig plats där jag vill sitta för mig själv. 

Jag springer dit. Jag ser platsen. Det är ett coolt trä format helt otroligt som en koja där amn kan sitta lite överallt. Jag springer dit och sätter mig ner på den mjuka sanden. Vågorna är ungefär 1 meter och 23 centimeter höga. Jag hör havet bara. Jag börjar sjunga för att roa mig lite.

- Try to act like, you don't care..you got, you got me, you got, you got me Wild.

Sjunger jag lite långsamt och fortsätter. Klockan är kanske halv 7 nog. Och man ser ett vackert solnedgång komma. Jag känner den sköna värmen och stämningen jag ler och står och kollar på den långsamma solnedgången.

Jag reser mig upp efter ungefär 10 minuter. Jag torkar bort sanden från mina ben och går tillbaka till hotellet. Det är bara ett par barn i poolen. Jag går in i sallongen och går raka vägen upp till mitt rum. Jag gäspar och stiger in. Bara min syster är hemma. Hon kollar på teve. Jag gäspar och gnugar mig om ögonen. Jag ställer fram en batman hoodie och mjukis shorts. Jag går in i duchen och duchar i ett par minuter. Efter 4 minuter stiger jag ut och gör en fläta. Jag sätter på mig kläderna och mina super söta nörd glasögon jag fick av Omar..han har ett par lika dana. Men jag struntar i han och tar upp en bok som jag är helt inne i just nu. ''Ängla Lek'' Jag sätter ner boken på sängen och går in i köket. Jag ficksar lite te åt mig och häller i två skedar socker. Och så tar jag 2 kakor och går in i mitt rum. Och så börjar jag läsa ur boken.

Nästa Morgon

Nästa morgon somnade jag med boken i mitt ansikte och glasögonen på. Jag sträker lite lätt och svagt på mig. Jag gäspar och stiger upp. Och jag går raka vägen in i toaleten. Mitt ansikte är blekt och mina blodådror syns ganska mycket. Jag tar och blötar ansiktet och efter det tar jag en dag kräm för ansiktet. Sedan tar jag ut min fläta och sätter upp det som en boll. Jag går till garderoben och tar på mig ett par militär byxor och en svart vitt t-shirt som är lite stort för mig där det står ''12'' Jag går till balkongen. Ingen är ute och det är inte konstigt för klockan är bara halv 9. 

När jag kommer till köket gör jag en fruktsallad och dricker en kopp te. Jag tänder min laptop och gör klart det som ska göras klart. Efter en timmes sittande släker jag laptopen och ställer ifrån mig sakerna. Klockan är halv 10 och skrik börjar höras mer och mer. Barnen är ute och leker nu. 

---------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Hoppas ni gillade denna kapitlet. Vem är VH? Skriv i kommentaren er tanke om Elviras hemliga ''beundrare''  och är Omar igentligen förälskad i hon där tjejen? Det får ni reda på i kapitel 7!

Jag stod fortfarande och kollade på de. Någonting säger mig att de inte bara är ''vänner'' det är inte bara min magkänsla som känner det utan hela jag. Jag låtsas beställa någonting ur forzen youghurt baren. Så jag stätter mig ner på en stol och tar upp mobilen och låtsas snacka i telefon. Jag kollar på de en lång stund. Men ingenting händer. Men plötsligt så ser jag tjejen krama Omar och ge honom en puss på näsan. Jag är i chock och vet inte ens hur jag ska reagera efteråt. Jag fäller en tår och ja. Min magkänsla hade rätt..något lurt var det. Eller något kärt.

Jag springer ut ur sallongen och förbi poolarna. Jag försöker hitta en plats där det är skugga och ingen i närheten. Jag hittar en staket med buskar och löv bakom hotellet vid en hydda. Vädret börjar bli molnigt och lite kallt. Men jag bryr mig inte. Jag sitter bara där och gråter. Ja löjligt..men jag vet att jag har sagt att jag inte gillar Omar. Kanske det har ändrats..eller var en lögn. Jag hör någon komma. Jag torkar bort tårarna och tar upp mobilen. Åhnej..det var Omar.

- Hej Elvira! Säger Omar och kommer fram till mig.

- Hej..säger jag med en svag och hes röst.

- Gråter du? Vad har hänt, om någon har slagit dig ska jag söka upp den oc..Säger Omar och blir avbruten.

- Nej det är inget! Säger jag och avbryter Omar.

Han ser orolig ut och sätter sig bredvid mig.

- Men vad har hänt polarn, du kan berätta allting för mig!

- Men detta är privata saker! Säger jag och vänder mig om och snyftar lite grann.

- Jaha..oj...puberteten jag fattar. Säger Omar och låtsas vara förstående.

- Uch ! Näe! Inte tänka på sånt grabben! Säger jag äcklat och skriker lite.

Han skrattar lite grann. Fast hans söta och irriterande flin lugnar mig lite grann. Men öh jag måste tänka nu. På varför jag mår dåligt!

- Men Omar, jag kan väl lita på dig? Du är väl ärligt va? Frågar jag.

- Självklart! Säger Omar intetsägande.

- Är du ihop med on tjejen..du vet hon blonda..

Det blir tyst en stund. Jag öppnar munnen sakta mer för varje sekund som han inte svarar.

- Ehm..öh..ja..säger Omar.

Jag känner sorgen men sturntar i att gråta för tårarna är borta.

- Men..detta halsband? Varför gav du det till mig?

- Du är som min syster. Jag älskar dig men inte på det där..du vet det viset. Säger Omar och småler.

- Aha..jag älskar dig också..men du vet på syskon sättet.

Omar ler och ger mig en kram. Jag fake smilar åt Omar och tar emot kramen. Den är lång men jag känner inget när jag vet hur han egentligen känner.

Omar ler och går därifrån men stannar för att vinka åt mig. Jag vinkar tillbaks och sitter kvar. Men börjar bli kall så går tillbaka till hotellet. Det finns bara minst 5 barn i poolen. Det är nog för det är molnigt och det ska nog börja regna. 

Jag ska gå in men då går Layla med hon tjejen och snackar. Layla kommer med chock fram till mig.

- Men vad har hänt! Säger hon oroligt.

- Ingenting, jag ramlade..Säger jag och försökte hitta på något och se om det funkade.

- Oj, gick det bra?

- Ja, jag mår bra men jag fryser och ska nog gå hem och vila. Säger jag.

- Det är lugnt, gå hem och vila dig.

Jag små ler och går förbi de men då måste ful i mun öppna bomben.

- Visste du att jag och Omar har blivit tillsammans, ja vi snackde för några dagar sedan. Så har du sett honom jag ska ge honom en present. Säger tjejen och man kan höra så mycket att hon överdriver och retas.

- Jag har inte sett honom! Säger jag och vill inte vända mig om för att se hennes ansikte.

Layla står chockerande och kollar på tjejen, Layla vet att jag gillar han men jag har aldrig villat erkänna.

- Pffh, visst. Säger hon och går.

- Och så du vet är Omar alergisk mot fake guld och kokos, om du tänkte ge han kokosbulle eller en fotbollsbokal. Han är inte fotbollsintresserad ochså. Om du visste alltså! Säger jag och låter som värsta einstein och stalkern.

Jag vänder mig om och hon står där som ett stort frågetecken. Jag skrattar och går upp till mitt rum på hotellet.

Nästa morgon var klockan bara halv 10 innan jag hörde hög musik. Otroligt att jag kunde höra det ända upp hit till sjätte våningen. Jag blev väckt av musiken och kunde inte somna om. Om man var väldigt, väldigt tysyt kunde man höra det höga men annars hör man bara lite. Jag hoppar upp ur sängen och sätter på mig ett par jeansshorts med pastell färgad mönster och nitar på sidan. Och som överdel tar jag bara ett vitt hängigt linne där det står POWER på den. Jag tar på mig mina svarta converse och öppnar dörren försiktigt. Sedan smygger jag ut. Desto närmre sallongen jag kommer desto högre blir ljudet. När jag kommer fram till sallongen hör jag ljudet från sallongens källare. Det står ''ej tillträde'' men jag smygger ändå föfbi, jag är nyfiken. Jag ser en dörr stå på glänt. Då hör jag röster inne ifrån rummet. Någon eller några har börjat sjunga. Jag står vid kanten av ytterdörren och då ser jag Omar och Amar.

Omar börjar sjunga och jag bara njuter. Det låter underbart vackert. När de sjungigt klart appolderar jag och de blir vättskrämda. 

- Bravo ;D Säger jag och kommer in.

- Ey, det står ej tillträde. Säger Amar.

- Va vart? o.o Säger jag och låtsas som om jag inte såg det.

De nickar med roliga blickar och ställer ner gitarren de höll i. 

- Det var otroligt imponerande det där, ni sjunger otroligt! Säger jag och sätter mig ner på en fotölj.

- Tack, vi har gjort ett band med tre av våra andra kompisar. Vi har inget namn ännu.

- Vilka är de då? Frågar jag och ser chips på bordet som jag smakar på.

- Liam, Zack och Harry. Säger Amar.

- Coolt, jag gillar också att sjunga. Säger jag.

- Seriöst? Sjung lite! Säger Omar.

- Äh nae...

- Kommigen! Säger Omar

- Äh..bara något litet och snabbt då.

Omar räcker fram en mikrofon som jag börjar sjunga i. Jag började sakta.

- I like your smile, I like your vibe, I like your style..but that's not why i love you

Börade jag sakta. Sedan fortsatte jag bara sjunga. Jag njöt och det var underbart att få sjunga igen har inte gjort det på ett tag. De apploderade när jag var klart och jag tackade de.

- Men hörni ni hade inget namn till bandet va? Frågade jag.

- Nej sorligt nog :/ Säger Omar

- Jag har en ide! One direction? Säger jag och väntar på ett svar.

- Jag gillar det! Säger Amar och nickar.

- Ja det låter bra, jag ringer killarna och frågar de ikväll! Säger Omar och ler.

Jag ler och sätter ner mikrofonen. 

- Men vi ses senare? Säger jag.

Jag skulle precis öppna dörren men då stiger hon tjejen in igen. ''Ååh Omar och jag gick i samma klass i trean'' bläblä, Tänker jag för mig själv.

- Åh, vad gjorde du här? Frågar hon.

- Ingenting som angår dig. Säger jag och vill gå förbi.

- Men hörru? Vart fick du halsbandet ifrån?

- Vadå detta? Frågar jag och pekar på mitt halsband jag fick av Omar.

- Av en god vän. Säger jag.

Omar ler och rodnar. 

- Eh? Okej men jag ville bara säga att din mamma undrar vart du är. Säger hon

- Okej tack, säger han.

Hon ler och går där ifrån. Omar tar sinna saker och vinkar till oss och springer ut.

- Är du kär i Omar? Säger Amar och jag hör att han retas.

- Inte du också, säger jag och himmlar med ögonen.

- Vadå ''inte du också'' man märker bruden, Säger ahn och skrattar.

- Nej, vi är bara kompisar. Säger jag och vill gå där ifrån.

- Men om  jag säger att Omar kanske har känslor för dig? Säger han.

Jag stannar till och höjer upp enna ögonbrynet.

- Va? Omar gillar inte mig? Vi är bästa kompisar. Säger jag.

- Spela inte, halsbandet, kramen, leenderna, beetendet!? Säger han och retas mer.

- Hur fick du reda på vår kram? 

- Aha så du erkänner? ;p Säger Amar.

- Men åh, det är inget mellan mig och han, Och även om det skulle varit det så ..

- Så..? Säger Amar

- Okej, kanske jag gillar han en gnutta.. men jag vill inte förstöra allting om han inte gillar mig tillbaka så snälla Amar..säg ingenting till honom!

Amar suckar och nickar. Jag ler och går därifrån. När jag kommer upp står tjejn och Omar och snackar. Jag borde inte bli avunsjuk för Omar ser uttråkad ut. Men någonting säger mig att den där bruden inte är någon vanlig tjej som råkar bara korkad och förälskad..

Plötsligt flyger bara tiden. Klockan är 2 och jag ska nog gå hem. Jag vill inte missa bästisen! 

- Omar, Jag måste gå nu. Skriker ja.

- Va? Nu :/ Frågar Omar och kutar.

- Ja jag är ledsen, jag måste :/ Säger jag och tar på mig min tröja.

- Never in a milion years! Säger Omar och tar tag i min hand.

Jag skrattar och blir röd i ansiktet. Omar står väldigt nära mig..

- Ehm..ja ehm ja..du vet..jag måste..hej...Säger jag och tar min väska.

Omar vinkar och jag går min väg. Hellt plötsligt attackerar någon mig. Jag skriker och faller ner mot fräsmattan och ser man på. Never in a milion years är här :D.

- Vas hapening? Säger Omar och ler.

- Jag du vet blir omtryckt av en idiot vas hapning själv? Säger jag och puttar bort han.

Han skrattar och vi går tillsammans till Hotellet. När jag skulle öppna dörren står Layla där. 

- Jag är här! Säger Layla och sträcker ut armarna som om hon vorre någon london tipton eller något.

Jag skrattar och kramar henne.

- Oj oj oj, kolla in den dära. Säger Layla och viskar och pekar på Omar.

- Haha, Det är Omar han och jag ... är vänner :) Säger jag och går fram till han.

- Nära vänner? ah? ah? Säger hon och retar mig.

- Haha sluta.

- Hej jag är Omar. Säger Omar.

- Jag är Layla. Säger Layla.

- Men Omar, vi tänkte gå till tivoli idag så..säger jag.

- Nej det är lugnt, men vi ses senare..Säger Omar och går där ifrån.

- Nej, Omar stanna du får vara med oss. Säger hon.

- Ärligt?

- Ja det ska bli kul att lära känna dig. Säger Layla.

Han ler och går tillbaka. Jag ler och börjar genast rodna! Det ser ut som om han gör det också..Hjärtat bultar. Man känner värmen och svettet som rinner ner från pannan.

- Okej men ska vi gå då? Säger Omar.

- Ja visst, hon ska bara lämna sina grejer och vi borde nog byta om ;) Säger jag.

- Sure, ses snart.

Jag ler. Och Layla tittar på mig med en dödande blick.

- JAG ÄR INTE FÖRÄLSKAD VI ÄR BARA POLARE..Skriker jag.

Och hon fortsätter med sin kala blick..

När vi har bytt om är jag och Layla redan klara. Jag har en svart Obey tröja med vitt text. Med ett par röda tyggskor. Sen som byxor har jag ett par piratbyxor till knäna. Med platt hår. Layla har en jumpsuite med en jeanstyggad bulero med ballerina skor och en fläta med en rosett. När Omar kommer. Har han lika dana kläder som jag. Förutom skrona. Det är läskigt men helt underbart..

När Omar kommer skrattar han. Han blir också röd om kinderna. Det kan jag lova!

- Haha vi råkade..visst ha lika dana kläder haha. Säger han.

- Haha..ja det råkade vi konstigt nog. :) Säger jag.

Det mest läskigaste var att jag hade en dröm till flyget hit. Att jag träffade ett par kompisar. Och att jag blev förälskad. Men killens ansikte syndes inte. Vi hade lika dana kläder. Han gav mig ett halsband och så.. en tjej. Alltså det var bara konstigt. Fast allting har hänt förutom halsbandet och den där tjejen i min dröm..

Efter Tivoli Besöket 19:45 

När vi kom ifrån tivolit hade vi blivit tajtare. Layla jag och Omar skrattade så mycket att alla i tivolit skulle kunna ge oss ett piller eller två. Wow, så roligt har jag inte haft på skit länge! 

- Tack för en trevlig dag! Det var roligt att träfaf dig Omar. Säger Layla och går tillbaka till sitt hotell rum.

Jag vinkar och går till mitt rum men då.

- Elvira vänta! Säger Omar och kommer fram till mig.

- Vadå? Säger jag.

- Blunda! Och sätt upp dit hår snabbt.

- Ehm okej? Säger jag och gör som han säger.

Jag känner något kallt nudda min hud. Han linder den runt min hals.

- Nu kan du öppna.

När jag öppnar ögonen ser jag ett vackert silvirgt halsband som en ligande åtta.

- Wow..Omar tack..säger jag och ler och blir aldeles röd om kinderna.

- Ingen orsak :)

Jag går fram och ger honom en kram. Omar krammar mig kraftigt och vi håller krammen i 1 minut och 43 sekunder. Oho jag räknade haha.  Jag öppnar ögonen och då ser jag hon tjejen jag såg imorse när jag skulle påväg till stranden. De två jag kände förutom bara hon. Jag släpper taget om Omar och ler.

- Men vi ses..<3 Säger Omar.

- Det gör vi...<3 Säger jag.

När Omar ska gå förbi henne ler hon och vinkar åt han. Omar vinkar tillbaka och går vidare. Hon kommer fram till mig men jag går bara.

- Men vänta då.

- Vadå? Säger jag.

- Är ni två ihop? Frågar hon.

- Nej..varför då?

- Äh, inget det verkar som det för hur du kollar på honom.

- Jag kollar på honom som en normal person? Säger jag.

- Okej, bara undrade. Jag och Omar har kännt varandra. Han gick i min gammla skola i trean.

- Okej, intressant, Bye bye!

Säger jag och går där ifrån. Eller ''går'' utan försöker springa igentligen. Jag tror att min dröm har blivit förutspåd!